onsdag 29 januari 2020

Frihet genom service !




Kärnan i beroendet är självcentrering och isolering, så länge jag kan minnas har allting handlat om mig. Ibland har det verkat som om jorden roterar runt mig, vilket är befängt och en helt vansinnig tanke, men när vi är barn så är vi väldigt ego och i oss själva. Men när vi växer upp så släpper det och vi förstår att vi bara är en liten del av den här världen, bara en liten pusselbit. 

Och så finns det dem man kallar för de som har Peter Pan syndromet, de som aldrig vill växa upp, eller med andra ord beroende personer i alla dess former, som vill vara befriade ifrån ansvar och bara festa och ha kul. Jag har varit en av dem, jag ville bara ha kul och leva som en rockstjärna, och sen kom verkligheten och skakade om mig ordentligt. 

   Det som har hjälp mig att gå vidare i livet och släppa mig själv för en stund. Det har varit att göra något för någon annan, att göra service är ett perfekt sätt att glömma sig själv och finnas där för andra, ett högre syfte än att bara leva för mig själv. Ibland behöver vi byta ut jag mot vi och förstå att tillsammans är den enda vägen, myten om att ensam är stark höll på att ta livet av mig sakta och säkert. Tjäna är det enda sättet att leva för mig, det gör mig mindre självisk och mer ödmjuk. Ju mer ansvar jag tar för mitt tillfrisknade desto bättre mår jag och att leva och vara en del av det som räddat livet på mig är en rättighet jag fått genom Guds nåd. 

    Någon sa till mig i början min drogfrihet att vi kan bara behålla det vi fått genom att ge det vidare. Service kan vara så mycket, koka kaffe, krama och hälsa folk välkomna, dela med sig på mötet och mycket mycket mer. Men mitt budskap är att vad du än gör för service så gör det stor skillnad för oss som helhet, tillsammans kan vi och är starka, ensamma är vi ett lätt offer för vår sjukdom. Idag skall jag göra vad jag kan och ta mitt ansvar, se behov och fylla de med kärlek, jag ska förstå och acceptera att jag gör skillnad och att jag är okej som jag är! 

tisdag 28 januari 2020

Maktlös men inte hjälplös och hopplös !







Jag insåg idag att det rätt mycket saker som jag är maktlös inför, saker som jag inte kan göra ett skit åt! Det ligger än rätt skön känsla i det med, livet är mycket mer än mig och allt ligger inte på mig. Vissa grejer kan jag inte påverka ett dyft. Inför andra människor är jag totalt maktlös inför, vad de gör och tycker, ibland har det varit sjukt jobbigt att inse att vad jag än gör och vad jag än säger så har vänner och familj valt att göra tvärtom, och ibland så har de dött, jobbigt att möta den maktlösheten. 


    Sanningen är att det är inte mitt Ansvar vad andra människor väljer att göra för val. Tidigare tog jag sånt på mig och gick och bar människor igenom deras liv, och så fort jag slutade bära dem så valde de att gå ut och sabba deras liv, detta var en en väldigt rik erfarenhet, jag är bara ansvarig inför mitt eget tillfrisknade och att springa runt och bära folk tillhör min sjukdom, ju fortare jag fattar att det inte är mitt att ta ansvar för ju lyckligare blir jag. 

    Jag kan bara göra mitt fotarbete och hoppas på att jag inspirerar andra genom att gå före och vara ett exempel, ett levande bevis. Människor lyssnar oftast inte på vad vi säger utan tittar på vad jag gör och följer efter. Det är därför väldigt viktigt att mina ord och mina handlingar går hand i hand med varandra. Vi kan bara leda hästen till vattnet, dricka får den göra själv. Men vi kan göra dem törstiga genom attraktion istället för marknadsföring, det är det enda sättet och de som vill följa med följer med, de andra faller bort.


    Jag är maktlös inför massor som är utanför mig, men det betyder inte att jag är hopplös. 
Någon sa att hoppet är det sista som överger oss. När jag tar ansvar för mina löften och handlar där efter så får jag mycket hopp och livet känns återigen menings fullt. Men när jag pekar på alla andra och skyller ifrån mig och kommer med en massa ursäkter då blir jag bara arg och bitter och det förpestar mitt liv, det är ett gift som sakta tar hoppet ifrån mig. 
Jag måste ta mig upp ur den naiva bild jag ibland har, gå upp och väx upp, sluta gnäll och odla villighet, ju mer jag för det desto enklare är det. Livet är vad jag gör det till. Idag ska jag ta ansvar för mitt liv och göra det jag sagt att jag ska göra! 

    Jag ska hålla ribban låg så jag kommer över istället för att ha den för högt och riva hela tiden, en bit i taget gör det möjligt för mig att öka ribban efter hand. Ibland får jag bara börja gå till gymmet och inte ha för höga krav, det andra kommer bara jag går dit. Idag skall jag hålla mig till vinnarna, de som gör sin del och lämnar resten. 






söndag 26 januari 2020

Vad du vattnar kommer att växa, eller som du sår så får du skörda!





Så som du sår får du skörda. Vad du ger energi det är det som växer och det du svälter det dör! För där mitt fokus är, i det området växer och utvecklas det. 
Kan du tänka dig att säga nej till något för attsäga ja till nåt annat! 
Exempel fasta med något 30 dagar för att istället lägga det på ditt tillfrisknade. Tänk vilken förändring det skulle bli i våra liv. 
   Om jag bestämmer mig för att fasta med snabbmat , läsk och godis, inte äta på natten och träna varje dag.  Jag kommer att må bättre utan tvekan, det kommer att synas på vågen garanterat. I snart 30 dagar har jag lagt tid på att skriva om tillfrisknade, och det har blivit ca 1 timme varje dag. Idag vet jag att mitt liv har blivit bättre av att göra det, för jag har fått offra zappande på tv och slö surfandet på telefon osv.

  Det är kanske inte vad jag känner för att göra, men seriöst det är det jag behöver, mina känslor säger inte alltid sanningen till mig, sanningen är oftast mycket hårdare och tuffare. Sanningen kräver lite jobb som är ofta obekväm, men som ger god frukt i slutändan.

Jag kan inte lita på mina känslor när det gäller mina begär, jag behöver alltid kolla fakta och sanning, och när det gäller mat och motion så är det bara för mig att kliva upp på vågen och se vad där står. På min våg står det 110 kg, det skulle kunna stå 85 kg, nästa stora fråga är då är jag villig till att göra jobbet! Var dag känner jag för att äta skit mat, läsk och godis, eller att jag fastnar i soffan med min telefon eller framför tv’n. Men det är inte bra alls. Men jag kommer få ligga som jag bäddar. 



Fel val på daglig basis gör att Jag inte når mina mål. Jag behöver omge mig med människor som redan har nått sina mål, som går på gymmet och äter bra, som lever ett liv i tillfrisknade. Det är lättare än att stå med det själv, att haka på någon och göra som dem! Att vara ensam är inte min grej, jag behöver bli inspirerad, tillsammans kan vi, ensam faller jag   ofta för frestelsen.

Idag ska jag välja att inte göra kortsiktiga val som skadar mig i längden, när begären sätter in ska jag välja att ringa någon och berätta om dem, så att jag slipper agera på mina impulser! Det är dags att göra jobbet nu och få skörda sen. Om jag sår bra så får jag en väldigt bra skörd 

Det är dags att göra något åt våra liv!



Ibland får vi bara nog av våra gamla mönster, vi måste välja ett nytt sätt. Oftast är smärtan av att förhala enorm Gå runt och bära runt på! Speciellt när vi vet att det går att göra en helomvändning här och nu, om vi bara vill och vågar.

Hur äter vi upp en hel elefant? Vi tar en bit i taget, och till sist är vi i mål. En favorit i repris jag tar den den ofta, därför att den är så bra. Det enda vi kan och bör göra är att ta en sak i taget. Valet är vårt och bara vårt, inget mönster eller något beroende är för stort oss, om vi är villiga till att ta de steg och fotarbete som behövs. 

Då finns det en chans här och nu till vad som helst, inget är omöjligt med villighet och ett öppetsinne. det bara vi som begränsar oss själva. Vad jag har märkt är det enklare att hitta likasinnade människor och ta rygg på dem, tillsammans är vi starka.

Det är dags att lämna den första och största sekten i världen som de flesta människor är med i! Nämligen ursäkten
den får oss bara till att förhala och skjuta upp våra beslut.
Många stiger upp på morgonen för att de inte dog under natten, och många vandrar runt som levande döda och låter sig besegras av sitt beroende, Gör du det, eller gör du vad du vill med ditt liv, eller vad Gud vill. Det är aldrig försent förrän det är försent.

vi kan alltid bestämma  oss för  att göra en livsstils förändring, men allt börjar med en önskan. Du är vad du tänker så tänk på vad du tänker, det är dags att lära oss att tänka annorlunda, så genom att förnya våra sinne med böcker, filmer och podcast som innehåller tips och information och motivation kan vi skrida till verket. Ingen kan resa sig upp själv, utan alla människor behöver hjälp, så våga be om hjälp och ta det första steget, vi skjuter inte upp det vi kan göra nu till sen, so Just do it

Idag skall jag börja min resa mot att bli en helt ny människa, genom att ta ett steg i taget. Och när jag misslyckas så skall jag resa mig upp och lära mig av det och borsta av mig dammet och göra om göra rätt!!!

lördag 25 januari 2020

Förhoppningar istället för förväntningar !!!






Idag är det en ny dag att leva och hantera livet på dess villkor. Idag är jag väldigt tacksam för Guds nåd. Lördag kväll redan, jag tycker att helgerna bara flyger förbi, man kommer in i helg ledigheten och vips är det söndag kväll och man ska till jobbet igen 10 timmar senare, vad jag menar är att ibland hinner man inte ens blinka förrän helgen är slut.

    Förväntningar är något som gör mitt liv ohanterligt eftersom en förväntning är något om det inte går som jag vill så kommer jag att bli väldigt besviken, en förväntning bygger mycket på min vilja hur jag vill att det ska bli och det har mycket med min kontroll att göra. Om människor inte lever upp till mina förväntningar så blir jag väldigt arg och tar det som en personlig kränkning, därför är det inget bra att gå runt och förvänta sig saker, det blir oftast inte som man tänkt sig. 

   Däremot så är en förhoppning mycket bättre, den lovar ingenting, utan en förhoppning är något som man låter det bli så som det blir lämnar över kontrollen till Gud och låter det ske hans vilja, vi gör vad vi kan och hoppas  på det bästa, men om det skiter sig så är det inte hela världen. Det är enklare och hantera en förhoppning som inte blir vad man hoppas på än en förväntning som går åt skogen. 

   Ske Guds vilja inte min är ett bra motto att leva efter, att vara Gud och styra och ställa med andra människor och så brukar ofta sluta med att jag blir eller någon annan blir besviken. Jag har märkt att ju mer jag släpper taget över utgången av min dag och mitt liv desto lyckligare är jag. Idag ska jag gör mitt bästa för att vara öppen för Guds vilja och inte ha en massa förväntningar på min omgivning. 

Jag ska förstå att som jag bäddar så går jag ligga, som om jag bäddar bra så ligger jag bättre. Livet är vad jag gör det till och idag skall jag ha ett öppetsinne och vara villig till att göra det som krävs för gå en bra dag 

fredag 24 januari 2020

Genom att kapitulera blir vi Räddade ifrån vansinne, fördärv och död!






Allting började för mig för över 22 års sedan. På botten av mig själv och jag var besegrad av min beroende sjukdom, trött och sjuk på att vara sjuk och trött. För mig fanns det inget annat än att kapitulera helt och fullt ut. Sanningen är väl att jag innerst ville egentligen bara ha ett vanligt lugnt liv.

 Så länge jag kan minnas har jag alltid känt mig totalt misslyckad och totalt ensam, det har gjort sitt kan jag säga, men jag tror också att det var det som gjorde att jag reste mig upp och beslutade mig för att ge mig själv ett nytt liv och en ny chans. De flesta i min omgivning hade redan räknat ut mig och det var nog väldigt få som trodde på mig, men någonstans djupt inne i mig själv så fanns det ett litet hopp om att bli en bättre ansvarsfull människa. 

  En dag fick jag nog och gick ner på ett möte på min gamla hemma grupp, eftersom jag hade varit ute i ett återfall i nästan 5 månader så kändes det rätt skumt att gå in i lokalen igen, kände helt klart en massa skam och mig ännu mer misslyckad än innan. Det var genom att ge upp det gamla och kasta mig ut i det okända som jag lyckades att hålla mig drogfri och börja tillfriskna. Jag släppte kontrollen och Började följa alla andras exempel. Om de kunde vara drogfria och tillfrisknade, då kan jag det med.

Det var något som drev mig framåt, och jag tog en dag i taget och gjorde jobbet, jag hade inget. Fick börja om helt ifrån noll igen. men det var inte förrän jag förlorat allt som jag kom tillbaka och började bruka allvar!  Idag fattar jag inte hur allt har gått till, men jag bara gjorde som alla andra I gemenskapen, bröt med gamla vänner, genom nolltolerans med alkohol och droger, började gå på möte varje dag. Skaffade mig en sponsor och började skriva i de 12 stegen. Folk sa till mig att hålla mig till vinnarna och dela med mig på varje möte jag gick på. De sa dela med dig eller dö, jag vill ju inte dö så jag började dela mig om allt, bara släppte ut allt. 

Idag är jag så tacksam för att jag gav programmet en riktig chans och började att leva i det på daglig basis, någon sa till mig att om jag följer denna vägen så kommer det bli bättre än mina vildaste fantasier och det jag vill ha det kommer jag få.
Utan tvekan så är det så idag, 20 år senare så har det verkligen blivit helt fantastiskt, Är pappa till två barn en pojke på 15 år och en liten nyfödd bebis på 3 månader. Jag har ett bra jobb, körkort och mycket mycket mer.
Men jag tror fortfarande på att gå på möte och jobba med mig själv, ge vidare det jag själv fått och vara en del av anonyma narkomaner. Det är fortfarande en sjukdom som vill klippa mig, den måste tas hand om en dag i taget genom att underhålla mitt tillfrisknade. 

Idag är en sån dag då jag är så trött på att skriva och vill bara skita i det, kände ingen inspiration alls men jag har ändå skrivit lite och det är det viktigaste, är att jag gör det jag ska.
Har lovat mig själv varje dag att skriva varje dag i ett år. Själv tror jag på skrivandet och jag vet att det är en skillnad mellan liv och död, min erfarenhet är att de som inte skriver i våra steg går tillbaka ut i ett aktivt beroende på det ena eller det andra sättet. 

   I hela mitt liv har jag letat efter mening med livet, idag vet jag vad det är, att ge upp mig själv och sluta vara självcentrerad och tänka mer på vår gemensamma välfärd, meningen med mitt liv är att ge vidare av allt de jag fått till de människor som fortfarande lider och är villiga till att gå den väg som har fungerat för så många andra beroende. Någon sa till mig i början, det enkla program är för de som vill ha det och tror på det och inte till de som behöver det! Jag älskar ett det enda kravet för medlemskap är en önskan, det ger oss en helt ny chans. Jag har alltid haft en önskan och det var på den jag tillslut byggde mitt liv som jag har idag. Jag är så länge jag följer denna vägen räddad ifrån död, vansinne och fördärv, en dag i taget. 

torsdag 23 januari 2020

Att inte göra en höna av en fjäder!




  I hela mitt liv så har jag oroat mig för saker som inte har hänt än, en sjuk oro och rädsla har jag känt starkt långt innan det har hänt. 
Så mycket tid det har gått åt till att fundera på sånt som jag inte vet något om. Jag har lärt mig tidigt i min drogfrihet att jag behöver lära mig tänka och prata annorlunda. Att måla fan på väggen gör ju inte saken bättre precis. I mitt stegarbete med min sponsor så har jag fått lära mig att det inte finns några problem som inte går att lösa. 

  Istället för att se problem  överallt och måla fan på väggen, så kan jag se och försöka se lösningar på de utmaningar som går kommer i min vardag. Livet blir mycket enklare om jag är positiv istället för negativ, min erfarenhet är att jag vinner mycket på att ha en god inställning till allt jag tar mig för, det blir mycket enklare att leva när jag slutar vara inställd på misslyckande. Men det är en stor omställning, för mig har det tagit lång tid att kunna slappna av och ta saker som det kommer och göra mitt bästa istället för att gnälla och klaga och göra halvhjärtade försök. 

Idag är en sån dag som jag har varit väldigt trött och allting har tagit emot. Men det enda jag kan göra är att göra mitt bästa, mer kan jag inte göra. Jag har lärt mig genom åren att trots att det är jobbigt och leva och göra grejer så finns det bara ett sätt som fungerar och det är att bita ihop och följa mitt schema så gott det går, som Nike’s slogan  säger: just do it 
Ibland måste man bara göra vad man måste göra! 

  Att lägga sig ner och dra täcket överhuvudet hjälper inte ett skit, det blir oftast bara värre. Att ta ansvar för mitt tillfrisknade  är ett bra sätt att gå vidare, det enda sättet att komma vidare i livet faktiskt har jag märkt, att fly ifrån ansvar och verklighet är egentligen bara ett sätt att skjuta upp saker till sen, ofta så blir det stora problem. 

   Min sponsor har lärt mig att inte lägga några värderingar i hur min dag kommer att se ut, det är slöseri med tid.  Jag har större chans att bara ge mig in i dagen utan att funderar så mycket på utgången, som jag sa innan så kan jag bara göra så gott jag kan och ofta så blir det väldigt bra när jag gör så gott jag kan och lämnar över resultatet till min högre makt, ske Guds vilja inte min, detta tanke sätt har förändrat mitt liv helt och hållet. För mig så har 
12 stegs programmet hjälpt mig att inte förstora och skapa problem ifrån ingenting. Det är en stor vinst för mig, sakta men säkert får jag ett nytt sinne och livet blir enklare att leva. Tack Gud för det !!!