tisdag 28 januari 2020

Maktlös men inte hjälplös och hopplös !







Jag insåg idag att det rätt mycket saker som jag är maktlös inför, saker som jag inte kan göra ett skit åt! Det ligger än rätt skön känsla i det med, livet är mycket mer än mig och allt ligger inte på mig. Vissa grejer kan jag inte påverka ett dyft. Inför andra människor är jag totalt maktlös inför, vad de gör och tycker, ibland har det varit sjukt jobbigt att inse att vad jag än gör och vad jag än säger så har vänner och familj valt att göra tvärtom, och ibland så har de dött, jobbigt att möta den maktlösheten. 


    Sanningen är att det är inte mitt Ansvar vad andra människor väljer att göra för val. Tidigare tog jag sånt på mig och gick och bar människor igenom deras liv, och så fort jag slutade bära dem så valde de att gå ut och sabba deras liv, detta var en en väldigt rik erfarenhet, jag är bara ansvarig inför mitt eget tillfrisknade och att springa runt och bära folk tillhör min sjukdom, ju fortare jag fattar att det inte är mitt att ta ansvar för ju lyckligare blir jag. 

    Jag kan bara göra mitt fotarbete och hoppas på att jag inspirerar andra genom att gå före och vara ett exempel, ett levande bevis. Människor lyssnar oftast inte på vad vi säger utan tittar på vad jag gör och följer efter. Det är därför väldigt viktigt att mina ord och mina handlingar går hand i hand med varandra. Vi kan bara leda hästen till vattnet, dricka får den göra själv. Men vi kan göra dem törstiga genom attraktion istället för marknadsföring, det är det enda sättet och de som vill följa med följer med, de andra faller bort.


    Jag är maktlös inför massor som är utanför mig, men det betyder inte att jag är hopplös. 
Någon sa att hoppet är det sista som överger oss. När jag tar ansvar för mina löften och handlar där efter så får jag mycket hopp och livet känns återigen menings fullt. Men när jag pekar på alla andra och skyller ifrån mig och kommer med en massa ursäkter då blir jag bara arg och bitter och det förpestar mitt liv, det är ett gift som sakta tar hoppet ifrån mig. 
Jag måste ta mig upp ur den naiva bild jag ibland har, gå upp och väx upp, sluta gnäll och odla villighet, ju mer jag för det desto enklare är det. Livet är vad jag gör det till. Idag ska jag ta ansvar för mitt liv och göra det jag sagt att jag ska göra! 

    Jag ska hålla ribban låg så jag kommer över istället för att ha den för högt och riva hela tiden, en bit i taget gör det möjligt för mig att öka ribban efter hand. Ibland får jag bara börja gå till gymmet och inte ha för höga krav, det andra kommer bara jag går dit. Idag skall jag hålla mig till vinnarna, de som gör sin del och lämnar resten. 






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar